Val

Det var en gång en dröm. Och en väg och tre dörrar.
Du har minst fyra val att göra – ta nåt av alternativen eller fortsätta vidare – du kan själv bestämma hur det ska se ut för dig… och så kan du förstås sätta dig ned på bänken och vänta. På bättre tider, på att någon annan kommer och går förbi så att du kan följa efter. För enkelhetens skull.

Vad skulle du välja?

(I samma tema som Choose och the choice, fast nu på svenska. Dags att skapa en ordentlig serie av det kanske.)

Större och bättre version finns på fotobloggen.

Nyårslöfte?

Fota och bildredigera mycket oftare än jag gjort det senaste året. Det är så himla roligt ju! Och perfekt att frilansa med och kompletterar dessutom mitt vanliga jobb, bra att koppla av med och få igång hjärnan och… ja, det är egentligen bara en massa bra saker. Ett (nästan) perfekt intresse!
Vill du se hur den här bilden såg ut före kan du besöka bildbloggen.

Effektfullt eller effekt fult?

Jag satt och lekte med några bilder igår och försökte mig på att göra lite annat mot vad jag brukar för en gångs skull. Här en bild med hårt mixade färger, massa korn (brus) och utfrätningar på sina håll.

Smaken är som baken och ingen tycker säkert lika, men vad tycker du?

 

(uppdaterat: Hm. Bilden är lite mörkare i verkligheten än den blev i bloggen.)

Men håll still!!

Vi hade varit och fikat hos H i Arvika i sommar, och frågat om han ville fotografera på vår vigsel.
Kär och galen kastar sig Pär ur bilen på hemvägen och tar ned månen åt mig, men exalterad (och lite full i den) som han är skakar han den lilla juvelen precis när jag ska fotografera.

Snuttefilt, mmmm!

Ni vet det där med barn och snuttefiltar som aldrig får tvättas?
Jag säger inte mer…

Fotobloggen

Fotobloggen, som för närvarande inte följer nån ordning och reda alls, har uppdaterats med lite nya bilder!
Här en bild från i somras på H och trött son.

Little things

Jag har skapat en ny underkategori till Foto! Numer hamnar ju många av fotografierna här men jag vill inte ta väck vardags- och festbilderna från den här bloggen. Nu har jag dessutom en längre tid haft ett sug att fotografera och lägga ut lite favoriter ur vardagen, detaljer, sånt som jag gillar och dras till av nån orsak. Det kan vara saker i hemmet jag håller extra kärt på grund av minnen, eller bara gillar rakt upp och ned, snygga detaljer på kläder/bilar/andra saker.

Little things – små favoriter i vardagen.

Vad har ni för favoriter, detaljer och mysigheter i er vardag som gör det lilla extra, kan få er att stanna till och minnas eller bara är utfyllnad, men dock trevlig sådan?

Ett turkost fat med snäckor från Tylösand och lena äggliknande stenar från Grekland. Turkos är lite av en favoritfärg, som jag dock aldrig har vågat använda flådigt, det får stanna på detaljer.

Present från norr…

I fredags kom en liten söt present på posten från snälla Peter Madison och hans fina Martha, och som uppskattades till 100% och lite till! Kolan är redan slut. Det tog herr Nilsson hand om inom loppet av ett par timmar.

Från P’s arbetskollegor fick vi dessutom finfina skålar och muggar från Mannis keramik i Torsby!

Och det sista då kanske

Bilderna. Ja, från vigseln ni vet? Jag bloggar upp ett par här… sen tänkte jag nog försöka lämna ämnet ett tag… tror jag!

Fotograf var Hans Svensson

1…. ”Tesa, se på Pär”, säger fotografen.

2… ”Pär – se nu på Tesa” fortsätter fotografen…

…det är här vi ska blänga kärleksfullt på varann tror jag men det är så svårt att hålla tungan inne och vara allvarlig i en sån situation så den åker ut av bara farten när Pär vänder huvudet och helt oförberedd möts av… och alla garvar…

… och lite till

Bruden kreverar nästan av alla andras garv, bilderna blir suddiga när fotografen studsar och… ridå.

Vi provar nästa bus istället!

Brudens hantering av blommor är vida (ö)känd!

Till slut har vi äntligen med gemensamma krafter fått till nåt där vi står stelt, kramphåller en blomma (eller knyter näven så mycket det bara går) och bara ser allmänt nästan-normala ut.

Kul var det iallafall!

20.09 – 2009 – 09.20

….

Vi hade hemskt svårt att bestämma vilket efternamn vi skulle använda. Vi hette ju båda nåt så upphetsande som Nilsson… och Nilsson.
Nu kanske det låter lika, men det är inte samma, därför är det väldigt viktigt att det blir rätt efternamn. Vi var inne på att ta Nilsson-Nilsson, och helt enkelt slippa välja. Eller behålla våra egna… men väl med papperen i handen kunde vi enas om:

Nilsson

Jo det är sant… vi har gift oss. På riktigt! Idag den 20/9 (20.09) klockan 09.20 år 2009 vigdes vi i all hemlighet (så hemligt det går att få nåt i Torsby), och nu heter vi hädanefter Pär & Therese Nilsson.
Ungefär som förut alltså fast med papper på det. Och en fin ring på fingret med den andres namn i.

Idag är det dessutom min (Tesas) födelsedag, jag blir 33 år.