Inte utan min fjärr

Jag är hemskt sugen på en sån här liten sötnos för att börja bygga nån sorts multimediacentral hemma, men vad i herrans namn funkar inte fjärren till den för?
Som det ser ut nu får jag köpa en leopard och trycka in i den äldre mbp:n hemma och använda den som musikspelare istället. I och för sig så står den ju oanvänd nu så det kanske inte är nån dum idé så den inte torkar ihop alldeles.
Annars känns det väl ändå lite löjligt att inte kunna använda front row och fjärr för film, bildvisningar och dylikt skoj (Jag har ju dessutom program till min fjärr och styr flera programvaror med den).

Då var det bara en extern hd för att lagra allt på, ett trådlöst tangentbord och en projektor och duk kvar så…

Bus ball, den runda bilen

Jag sitter  och letar bilder på google om ZZ Top… fråga inte. 

Hursomhelst, jag sprang på den här skapelsen - en ”Bus ball” som är skapad av Lars-Erik Fisk, men tydligen har blivit påstådd som en skapelse av Billy F Gibbons, en av skäggen i ZZ Top.

Nu verkar ju ingen ens veta om det är en verklig grej, skulptur eller bara en retuscherad bild men om vi bortser från den biten och låtsas lite:

Framtidens färdmedel? Hur ska den marknadsföras? Säljs den ihop med åksjuketabletter?

Telia ställde om klockan

På Macfeber kan man läsa om att iPhones drabbades av nån knäpp tidsomställning inatt men nu har de upptäckt att felet verkar vara hos Telia, och att fler typer av telefoner ställt om sig.

Läs mer på Macfeber.

Fin barnbok

När vi var i Göteborg senast köpte jag en jättefin barnbok – SPOT IT! på Prickig katt, butiken som verkar ha allt skoj!
Boken ger mig lite 50/60-talsvibbar och går i samma stil som ABC-affischen från Lotta Bruhn, och ett pennställ (även det med bokstäver) som jag köpt på Indiska vid nåt tillfälle.
 

Ordning och reda

Nu till min hemliga last: kontorsprylar.
När man är uppväxt i en traktor och bland kossor och hästar konstant utomhus kändes det extremt lyxigt och speciellt att få vara med pappa vid hemmakontoret och plocka i gem, kuvert vars klister man blev hög av att slicka på och papper av alla dess slag att rita viktiga krumelurer på.
Jag älskade det. Och jag har tyvärr inte helt och hållet växt ifrån det. Dock är det inte lika upphetsande längre att slicka på kuvert kanske, och det är bara att inse att hur många pärmar, och hur snygga de än är så har jag tydligen förbaskat svårt att slå hål i papperet och sätta in det på rätt plats, direkt. Istället förvandlas pärmen till nån slags hölje för ett anteckningsblock som jag fyller med lösa sidor allt eftersom jag antecknar mig igenom blocket. Och så här har det varit ända sen jag gick i skolan.

Nu finns det såväl praktiska (pärmar är ganska skrymmande) som ordningsamma (ja tjena… en timme att hitta just ”den” anteckningen i röran) problem med det här så gissa om jag blev glad när jag upptäckte den perfekta pärmen? Det var ju egentligen så självklart för en sån som mig, speciellt i jobbet är den perfekt.

Det är en mapp med register och flikar för lösblad! Bara att skicka in papperet under rätt flik. Den är dessutom tunnare än en pärm (plats i väskan har man inte när allt ska släpas på), och den är lättare. Kan det bli bättre?

Min fann jag på Bokia, och efter att ha kört den här i jobbet nu nån månad ska jag definitivt införskaffa några till. Och hemma återgå till den gamla hederliga dragspelsmappen för betalda räkningar, kvitton och sånt, funkar tydligen bättre för mig. Jag är egentligen väldigt ordningssam av mig. När det är enkelt att vara det.

 

 

Sköna motorcyklar

Hittat hos Coolhunter.

Eller ett himla fräckt hus kanske? Jag skulle nog inte må så dåligt i det även om ytorna är nästan löjligt stora.

Det var en gång…

Livet bjuder ibland på små roliga och överraskande sammanträffande. Och jag råkade precis ut för en sån i helgen. Jag är förövrigt specialist på att råka ut för sådana.

Det började nån gång 2001 blev jag medlem på ett forum som hette 99mac.se
Där hittade man likasinnade macälskande dårar och jag var till och med på en träff i Göteborg vid ett tillfälle. Åren gick, forumet utvecklades och lite längre fram tillkom 99musik och 99ipod. Var det inte ett 99trams också ett tag? Nåja, hursomhelst, jag själv slutade vara lika aktiv som tidigare men Mr X som då börjat intressera sig för sin nya ipod reggade upp sig och blev så småningom även moderator för 99ipod.

I nån diskussion i en tråd där han var involverad dök frågan upp: kan man använda en ipod-fjärr till en ibook? Tja… jag verkade vara den enda som hade en fjärr och skickade således min 2:a generations ipodfjärr, som jag inte använde speciellt mycket längre till en kille som hette Martin Stenmark. Det här var för 4, snart 5 år sen ungefär tror jag. Skickade även med en liten skriven lapp och fick efter ett par veckor ett litet brev tillbaks om att det inte fungerade som det var tänkt men tack ändå för att jag skickat den.

Det gick några år, och jag började blogga. I bloggen dyker en av de första utomstående upp, vi kan kalla honom Söderliv som han då kallade sig. Jag misstänker att han hittat mig via 99mac. Efter ytterligare nåt halvår/år gifter han sig, och sen slutar han plötsligt sitt jobb för att börja skriva artiklar för Macworld, om teknik och datorer, hans stora passion (förutom frugan såklart!). Och sen blir det mer. Jag firade midsommar 2008 hos honom och hans fru förövrigt. Har aldrig träffat dem tidigare, det är sånt som är så kul – att göra nåt helt spontant, nåt oväntat!

Och på nåt vis lyckas han lirka in mig i hela det här skrivandet också, så även jag skriver några artiklar för Macworld. Och kommer i kontakt med några mysiga tjommar på redaktionen där. Följer dessutom deras blogg emellanåt och där skrevs det en hel del om en praktikant som de hade ett tag. En riktigt söt ung kille som verkade hitta på diverse hyss.

Åter till dagsläget… på väg upp till Värmland igår ringer pappa och berättar att jag inte får glömma posten som ligger på köksbordet. Jag är en aning förbryllad, för jag ska inte få post till Värmland längre egentligen. Väl framme hittar jag ett brunt kuvert som jag öppnar först… ut ramlar en 2:a generationens ipodfjärr och en lapp som jag skrivit en gång för ca 4 år sen (killen har f-n sparat även lappen jag skrev, helt fantastiskt!!!) , fast nu är det ett meddelande skrivet på baksidan, ett tack för lånet men det funkade inte. Och så satt det fast ett frimärke också…

Plötsligt trillar poletten ned… killens namn… kan det verkligen? Nä… det är inte möjligt… in på facebook, leta rätt på namnet och skicka ett frågande meddelande. Får svar.

Jo… det är samma kille som var praktikant på Macworlds redaktion…

Jag dubbelkollar med att ringa till min Söderlivsvän som numera är en Skruv och berättar historien och han skrattar och säger att det inte alls är omöjligt för den här killen är galet spontan, och berättar om en resa han gjorde bara för en kopp kaffe.

Jag bara skrattade… hehe…

Nu min käre Jim måste jag få berätta för dig om en resa jag gjorde… en gång i tiden för ca 10 år sen var jag lite wild och galen (bara lite mer än nu typ) och hade ihop det med en 5 år yngre man vars troende föräldrar tyckte jag var ett fruktansvärt dåligt val, och borde han inte ha nån i sin egen ålder?
Nåväl, en kväll vid 23-tiden fick vi för oss att besöka mina praktikvänner nere i Vänersborg, så vi bilar ned 23 mil och hamnar precis i deras efterfest, vid 4-tiden reser vi hemåt igen 23 mil, är framme vid 7, jag sover en timme och sen började jag jobba vid 8.

Jag och Stenmark hade förmodligen trivts super ihop, gissa vad många galenheter vi hade kunnat hitta på!
F-n vi borde ha varit på redaktionen samtidigt – så nästa gång ni bestämmer er för att ha after work, ring!

 

ps… jag har min 2:a generations iPod kvar. Och den har fortfarande mycket batteritid kvar!

Vill HA.

Eller köpa.

En vän till mig ringde ikväll. Han är fotograf och köpte  nyss en 5D mark II som komplement till sin Hasselbladare inför ett jobb i Afrika. Det slutade med att han plåtade nästan allt med 5:an… han blev genomkär i den. Och det trots att han verkligen dömt ut allt jämfört med Hasselbladar’n för ett år sen.
Det blir ju en helt annan typ av fotografering, en helt annan rörlighet… 

Jag ville ha förut. Nu vill jag verkligen verkligen verkligen jättegärna HAAA! Eller köpa. Ge mig lite pengar bara så ska jag fixa det. Och ett nytt objektiv när vi ändå är igång samtidigt så är jag snäll i månader.

Närbildslins

Jag har en närbildslins, Hoya +4 som jag fått i present av P, men inte använt speciellt ofta, men så i samband med en grej jag skulle göra i jobbet tänkte jag äntligen prova den. Här är en bild, fotad med ett 50mm 1,4 objektiv. Iso 100, bländare 8, 1/160 sek, stativ, ljus från en extern blixt (på kameran) som jag slagit mot en vit yta bredvid samt fönsterljus från andra hållet.

Med tanke på att alla säger att bilderna aldrig blir riktigt skarpa med närbildslinser måste jag ändå säga att jag är fullt nöjd med resultatet, åtminstone för det som det ska användas till, och kommer nog från och med nu ge mig på att fota mer grejer med den, så får vi se sen om det nån gång blir ett riktigt macro för mig. Jag är fortfarande inte helt övertygad om det är min grej, och då är det här ett billigt alternativ för att prova eller klara krislägen.

Julklappslistan

Sist jag önskade mig julklappar såg listan helt galet pryltokig och vansinnigt dyr ut! (hittar tyvärr inte inlägget nu men det var bl a en Eizoskärm, nåt om nån kamera och grejer…)

Så i år ska jag chocka alla med att säga att jag önskar mig…

… nej ingenting. Alltså jag önskar mig egentligen ingenting men eftersom vi gillar att ge bort presenter i min familj och framför allt få (det hör liksom till hur gammal man än är) så tänkte jag ändå föreslå några saker som jag gärna tar emot:

Reflexväst. I medium borde räcka en stund.
Och reflexband, gärna med resår att fästa runt benen eller armarna.
De kör som idioter i stan nämligen. Ja Uddevalla alltså. I Lysekil är de dessutom vana att alla har sånt på sig redan, så jag kan ju inte annat än försöka smälta in.

En häftpistol. Ja? Finns det ett bättre allroundverktyg än en häftpistol? Klart jag ska ha en häftpistol! Den kommer ju lösa alla mina bekymmer och rädda livet på mig minst 100 ggr oftare än den där reflexvästen till och med!

En streamlinerbil. Underbara lilla skapelse. En svart, en röd, en vit, en cappucino… jag kommer aldrig få nog av de där, framför allt den enklaste modellen, den som var först…

Ett presentkort på en trevlig butik som www.rum21.se. Det behövs verkligen inte alls köpas en hel möbel eller grej, men jag planerar själv handla där inom kort och bidrag är alltid välkommet.

Och slutligen. Om man nu fortfarande inte alls vill ge mig presenter men ändå känner att det vore roligt att ge ändå. Skänk en gåva till Rädda barnen.