The Mary Onettes

Har ni inte hört Mary Onettes än tycker jag ni ska göra det! Svenskar är det minsann.

The Mary Onettes – Void

Sammanträffande

I fredags fick jag ett samtal på min arbetsmobil, nån gång på förmiddagen.

– Ja hej, det här var från ****, jag har med mig garderoberna och vill bara kolla vart du ska ha dem?

Jag undrade vad det här var för nåt, och kunde strax konstatera för mannen i andra änden att han nog hamnat hos fel person då jag mig veterligen inte alls beställt garderober och att han nog fick prova igen.

– Det var då f-n också, svarade han. Hur kommer jag rätt nu då tro?

Internet, föreslog jag men tydligen hade han inte tillgång till nåt sånt i bilen och han hade dessutom redan kört ett par mil för att leverera de här garderoberna, så jag erbjöd mig att med min dator till hands leta rätt på personen han egentligen sökte, och frågade efter ett namn.

Namnet visade sig vara den jag ersatte i samband med att han pensionerade sig, så jag förklarade att honom känner ju jag, och att snickarn tydligen fått hans gamla nummer på nåt vis, men att jag självklart hade hans nya till hands.
Det här tyckte han var lite roligt, och dessutom gav jag honom en vägbeskrivning till min kollega på köpet.

En stund senare kände jag att för säkerhets skull var det nog bäst att ringa upp min kollega och kolla bara så han fått garderober levererat, och inte nån dåre som länsat huset för honom. Han svarade, och var i full färd med att riva plast på sitt nya inköp.

Allt frid och fröjd, ett skojjigt sammanträffande som visade sig gå bra dessutom.

Nån timme senare kom en annan kollega ned. Vi samåker till jobbet, och vi satt och tjötade en stund när han plötsligt säger att hans pappa ringt honom:

– Jo… den där tjejen du samåker med, heter inte hon Therese? hade han frågat.
Det hade han kommit på en stund senare efter att vi lagt på.

Det visade sig att mannen med garderoberna var hans pappa.

Vi fick oss ett riktigt gott skratt för det här… två sammanträffande på samma dag minsann!

Lördagssvammel

Idag har vi grejat med hemmabudgeten sittande här hemma i soffan i pyjamas och med datorerna i knä. Nu planerar vi för en långresa och hur mycket pengar som kommer gå åt och vilka åtgärder vi är tvungen att ta till för att klara det i vettig tid. Som det ser ut blir det iallafall resebokning i början av 2011, tidigare om vi planerat fel och senare om vi planerat jäkligt fel.

En promenad, lite fruktshopping har vi också hunnit med (slapparlördag på riktigt) och sen hade jag tänkt berätta för er om ett sammanträffande som hände igår men då vi nu tänker se film berättar jag det imorgon istället.

Jobba, mindmappa och äta choklad

Det är vad jag gör ikväll. Har jobbat från Göteborg idag och var hemma senare än vanligt. Fick telefon direkt jag kom innanför dörren och därmed var kvällen räddad med ett litet frilansjobb som skulle vara klart tills imorrn bitti och nu när jag gjort klart det ska jag försöka fixa ett par andra saker på websidor som legat och väntat på ett vänligt men bestämt handgrepp. Därefter ska jag titta liiiite mer på mindmappingen jag påbörjade igår, bara lite innan jag kryper i säng.

Fick tips av en branschkollega om lite olika program så jag har testat en del, och därigenom återupptäckt mind mapping, vi höll på med det i skolan. Sjukt roligt, speciellt med program när det är så lätt att ändra!

Plötsligt undrar jag varför jag inte blev idésprutande projektledare istället.

Tänk tvärtom

Många kommuner, inklusive både min gamla hemkommun, den efter och den jag bodde i sist ställer sig hela tiden frågan:

– Hur ska vi få fler att flytta hit till ***? Hur ska vi få andra att intressera sig för oss?

Om man istället vänder på det och tänker så här:

– Hur ska vi få de som redan bor här att vilja bo kvar? Och hur ska vi få de som flyttar att flytta hem tillbaks snart igen, innan de blivit pensionärer?

Jag tror det är ett sundare sätt att tänka, för att först ”trygga” en del av ekonomin och sen för att få in nya intresserade.
Kommunen jag bor i nu är också liten och de har säkert lite liknande problem, men en jag känner berättade nyligen att alla hans kompisar flyttade härifrån för att plugga men nu är alla hemma tillbaks igen. Samma sak har jag hört från flera, de är otroligt bundna till sin hemort. Och det är unga människor vi pratar om, i åldrarna 20-30 år.

Kungen kommer snart

Nu får kung Bore mer än gärna rasa in, för idag har även jag fått på vinterdäcken på bilen. Jag älskar verkligen vintern och det finns inget som heter ”den kommer för tidigt” i min värld. Om det bara kunde smitta av sig…

Däckbytet fick mig förresten att tänka på det här gamla klippet:

Så tänk på det; rimfrost = rattmuff på, tjällossning = rattmuff av. 

/Pär

To be alone with you

Senaste tiden har jag lyssnat en del på singer/songwriters och däribland den här killen: Sufjan Stevens. Lyssna på hans To Be Alone With You* och se vad du tycker. Snällt, avskalat, enkelt. Påminner kanske lite om Kristofer Åström.

*) Spotify.

Tänk er ett liv utan McDonalds

För islänningar som inte reser utomlands blir det verklighet för nu stänger de ned de enda 3 restauranger de har.

Jag undviker gärna McDonalds om det går (och Burger King och även Max). Maten smakar inte speciellt mycket, stressen med allt folk som ska äta så snabbt som möjligt gör mig tokig och på vissa restauranger går det knappt att få en sittplats.

Skulle du klara dig utan McDonalds?

Effektfullt eller effekt fult?

Jag satt och lekte med några bilder igår och försökte mig på att göra lite annat mot vad jag brukar för en gångs skull. Här en bild med hårt mixade färger, massa korn (brus) och utfrätningar på sina håll.

Smaken är som baken och ingen tycker säkert lika, men vad tycker du?

 

(uppdaterat: Hm. Bilden är lite mörkare i verkligheten än den blev i bloggen.)

Men håll still!!

Vi hade varit och fikat hos H i Arvika i sommar, och frågat om han ville fotografera på vår vigsel.
Kär och galen kastar sig Pär ur bilen på hemvägen och tar ned månen åt mig, men exalterad (och lite full i den) som han är skakar han den lilla juvelen precis när jag ska fotografera.